Leva livet?!
Hur ska man veta vad man vill ha utav livet?!
Jag vet vad jag vill ha ut av mitt liv, men tyvärr lever jag inte det livet för tillfället. Det känns som att jag går och väntar på att få leva mitt liv.. att börja leva! När jag egentligen ska leva nu?
Det är egentligen först i somras som jag kom på hur jag vill ha mitt liv nu, jag är så trött på så jag har det nu!
Jag vill vara nära mina nära och kära..så att man kan träffas oftare än vad vi gör nu, så att man kan känna sig delaktig i deras liv och inte ha det som det är nu när jag missar allt som de gör!
Jag vill ha ett vanligt jobb så att jag är ledig på kvällarna och helgerna. Att jag verkligen kan känna mig ledig, att jag kan planera och göra vad jag vill på kvällar och helger. Att få rutin och kunna engagera sig i någonting. Att ha en ledig helg där jag kan göra vad jag vill och inte har en massa måsten eller dåligt samvete att jag borde ha pluggat.
Jag hatar att bara ta del av andras liv genom telefon, båda vad gäller bra och dåliga saker som händer dem.
Jag vill börja uppnå och göra de saker som har fått stå tillbaka nu i flera år!
Samtidigt som jag vill detta, så finns en rädsla.
Tänk om det inte blir som jag önskar, tänk om allt går i kras.. då står jag där och ja.. har ingenting längre.
Jag vill ha klara besked, känna mig delaktig, känna mig älskad..
Vilket kanske inte alltid sker nu..
Malin, mår faktiskt ganska piss idag..
Jag vet vad jag vill ha ut av mitt liv, men tyvärr lever jag inte det livet för tillfället. Det känns som att jag går och väntar på att få leva mitt liv.. att börja leva! När jag egentligen ska leva nu?
Det är egentligen först i somras som jag kom på hur jag vill ha mitt liv nu, jag är så trött på så jag har det nu!
Jag vill vara nära mina nära och kära..så att man kan träffas oftare än vad vi gör nu, så att man kan känna sig delaktig i deras liv och inte ha det som det är nu när jag missar allt som de gör!
Jag vill ha ett vanligt jobb så att jag är ledig på kvällarna och helgerna. Att jag verkligen kan känna mig ledig, att jag kan planera och göra vad jag vill på kvällar och helger. Att få rutin och kunna engagera sig i någonting. Att ha en ledig helg där jag kan göra vad jag vill och inte har en massa måsten eller dåligt samvete att jag borde ha pluggat.
Jag hatar att bara ta del av andras liv genom telefon, båda vad gäller bra och dåliga saker som händer dem.
Jag vill börja uppnå och göra de saker som har fått stå tillbaka nu i flera år!
Samtidigt som jag vill detta, så finns en rädsla.
Tänk om det inte blir som jag önskar, tänk om allt går i kras.. då står jag där och ja.. har ingenting längre.
Jag vill ha klara besked, känna mig delaktig, känna mig älskad..
Vilket kanske inte alltid sker nu..
Malin, mår faktiskt ganska piss idag..
Kommentarer
Trackback
